Höghastighetsbanan
Höghastighetsbanor som byggs på landbroar förkortar byggtiden avsevärt jämfört med att bygga på mark, det vill säga markbanor. Brobanealternativet har extremt hög trafiksäkerhet, minimalt markanspråk, extremt lite materialförbrukning och det befintliga vägsystemet är helt oförändrat. Det ger låga kostnader och snabb byggnation vilket möjliggör finansiering av projektet.
Det byggs höghastighetsbanor i snabb takt över hela världen och UIC (Union Internationale des Chemins) förutspår att vi år 2028 kommer att åka mer höghastighetståg än flyg, räknat i antal resor. Idag finns höghastighetsbanor i alla världsdelar och i hela Europa, men inte i Sverige och Norge. Det byggs mer brobanor än markbanor, vilka anses slita upp sår i naturen. Kinas och övriga världens mycket snabba och omfattande utbyggnad av höghastighetsbanor har kunnat ske bland annat på grund av att man byggt banorna på pelare. 2019 hade cirka 9000 mil byggts runt om i världen, varav ca 85 % i Kina. Skagerrakbanan kan bli en del av EU:s höghastighetsnät.
