Lastning
Det finns en medvetenhet om terminalernas svagheter och krav på hög automation för lastning och lossning av gods. Svårigheten med snabbgods är Trafikverkets och BaneNors terminaler som idag saknar hanteringsutrustning för omlastning av snabbgods till och från höghastighetståg. Effekten av denna förflyttning från lastbil till järnväg innebär med all säkerhet att E6:ans kapacitet kommer att räcka under mycket lång tid framöver utan utbyggnad av fler körfält, förutsatt att terminalhanteringen utvecklats.
Till höger visas exempel på hur det kan se ut när gods transporteras i höghastighetståg (HSRF) idag.
Utöver tåglängden 400 meter är fordonsprofilen helt avgörande för att kunna få plats med en standard container i höghastighetståget. Aerodynamisk utformning påverkar tåget positivt i tunnlar och höga hastigheter. Ett för smalt höghastighetståg omöjliggör lastning av en container men kan å andra sidan tillåta andra typer av containrar som tillåts inom flyg, så kallade pallets. Med HSRF körs alltså containers eller pallets. Ett höghastighetståg HSRF för gods på 400 meter motsvarar lasten i 36 lastbilar vilket motsvarar 576 ton last.
Lastprofilen på banan för höghastighetståg är en förutsättning för att de ska kunna köra på banan. Det innebär god aerodynamisk utformning och särskilda åtgärder som säkrar containers i tåget så att lastförskjutningar uppstår. Detta är betydligt enklare för höghastighetståg än för flyg och sjöfart, men svårare med vindlaster och låg tyngdpunkt i tåget. Därför måste containrarna låsas fast i golvet på golvhöjden 1200 mm som passande nog är standardhöjd för lastkajer utmed den konventionella järnvägen och för persontrafiken på Arlandabanan.
